Varför drömmer jag om långväga resor, till exotiska platser och spännande hotell när man bara kan ta en taxi till Lärkstan och ta in på Ett Hem?

 

Det finns inte en detalj som är lämnad åt slumpen. Inredningen och atmosfären är dyr utan att vara brackig, hemtrevlig utan att vara Carl Larsson, designat utan att kännas överdrivet. Varje sak finns där för att fylla en funktion, oavsett om det är de mastiga coffetableböckerna, som lockar till att krypa upp i de inbjudande sofforna och dricka något gott från det makalösa vinskåpet medan man bläddrar i allt från det senaste inom fotografi eller inredning. Eller lånar en bok från de välfyllda bokhyllorna, garanterat inte från någon gammal låda på vinden med dammiga pocketböcker utan noga handplockat och utvalt av ägarinnan själv. Varje möbel, blomma, bok, ljusstake, lakanen i sängen, träslag, dofter eller för den del personalen på hotellet, är som smycken i sig och allt och alla finns där för skapa den förföriska och magiska stämning som råder över huset. Man innesluts i den lilla overkliga kokongen och man vill inte vara någon annanstans. Har man väl lagt sig i den mjuka sängen eller vilat en stund på den varma hamamstenen nere i den vilsamma spa-delen eller suttit en stund i det vackra och ombonade orangeriet med en kopp te, så vill man aldrig lämna den här vackra världen. Det här är den ultima upplevelsen och när man till slut måste slitas från de sällsamma dofterna, den utsökta maten, den bedårande personalen, de vackra tingen och stänga den tunga ekdörren bakom sig är världen utanför bara kall och ful. Alla borde unna sig att ta in på Ett Hem men om man inte kan det, så rekommenderas att boka bord omgående för det finns knappt en bättre restaurang i Stockholm just nu.

 

Recept ska gå från generation till generation, från vän till vän, recept ska ges, snos, tas, vandra, gå vidare, modifieras, göras om, göras exakt, göras igen. Det här receptet har jag fått av lillasyster, som snott det av eller inspirerats av något hon ätit på ett visst franskt café i Stockholm. Hon skrev på en papperslapp hur hon trodde det var, jag gör det numera som jag tror hon skrev ner det. Jag har skrivit lappar till väninnor, som gör den, men om de tappat sina lappar eller gör den som jag gör den är inte så viktigt. Hur det ska vara spelar mindre roll och min blir lite olika varje gång. Såhär tror jag att man gör den:

 

 

5 dl solrosfrön (rosta på ugnsplåt 30 min i 125°)

Dra ner värmen till 90-100° och addera

3 dl pumpafrön

1,5 dl sesamfrön

2 dl linfrön

2 dl cocosflingor

1-2 dl haselnötter

1-2 dl hackade valnötter

Sprid ut allt och blanda runt det. Dutta på agavesirap och ca 2 dl färsk äppelmust eller juice.

Rosta i ugn i ca 2 h. 

 

Ät med turkisk yoghurt och färska bär och hela din morgon kommer kännas som om du är den där snygga fotomodellen som skrattar och slänger med håret i en solskimrande reklamfilm med mysig musik där den asnygga killen ler uppskattande mot dig för att du är så nyttig och snygg och välmående och så jävla rätt.