AG

  
 
  
 
 
En matupplevelse i den högre skolan, utan att få den skull behöva pådyvlas pretentiös fine-dining med backande servitrörer, ängslig atmosfär och old school känsla, är att ta sig en tur till Kungsholmen och Allmänna galleriet. Där bokar man chef´s table och får helt enkelt sitta inne i köket hos kockarna. Det sprutar eld, det doftar av fräsande späck, grillat kött och skaldjur och värmen från köket och kockarnas frenesi åker rakt in i själen. Man spelar sin egen musik i högtalarna och i takt med att vinet flödar stiger stämningen. Vinlistan är släng-dig-i-väggen-jävla-bra och hela upplevelsen förstärks ytterligare av att självaste krögaren och mästerkocken Johan Jureskog själv kommer in och presenterar maten. Det serveras på stora brickor och skärbrädor och man fullkomligt kastar sig över maten som kommer in i ett ymnigt överflöd och är lika vacker för ögonen som den smakar i gommen. Det är stort och kaxigt, med marulkshuvuden stirrandes mot dig, hel spädgris, märgben i dinosariestorlek serverade direkt på en släng på bordet, ljuvliga havskräftor och handbankad carpaccio, precis som det ska vara för att sedan avslutas med grillade bananer i stor kökspanna.
Efter en stund kan man behöva en paus och då skickar köksmästaren ner en i källaren för pingisturnering. En mer fulländad kväll är inte att förvänta sig någon annanstans i Stockholm och detta känns som en upplevelse i internationell klass. Bara att boka bord nu.
 
 
 
 
 

Krakas

Inte bara "värt ett besök" utan "måste åka dit jäkligt snabbt innan man försmäktar" bra är det på Krakas i Kräklingbo på Gotland. Opretentiöst, vackert, på riktigt lokalproducerat, råvaror som hanterats så fint och varsamt att man blir gråtfärdig. Varmt, ombonat, vinlista som är "släng dig i väggen" bra, innovativt men inte tillkrånglat, milt gott och råvaror som får tala för sig själva, ihop med andra råvaror som passar så bra ihop att man förundras och förtjusas över det geniala tankearbetet bakom varje rätt, som är från rabatten, skogen, fältet och sjön runt hörnet. 
Vinerna är såklart uttänkta att passa med maten och Bourgogne är det som känns mest rätt och mest passande. En liten smaklöksrensare kommer in mellan osten och desserten gjord på häggblom med krossad is men man vill nästan inte få sin gom rensad från denna fantastiska matupplevelse. Kanske gör det sitt till att man inte tror att något sådant här kan skapas och göras på den efterblivna ön som är Gotland och att man därför är så tagen, så fascinerad, så imponerad men när man gång på gång får påhälsning vid bordet av den kunniga, varma, inte-proffs-trevliga, genuina ägarinnan så fattar man att det inte är en slump att det är så bra.
Jag var så inne i matupplevelsem att jag glömde att skriva ner vad jag åt, men en confiterad grisbog med dragonkräm och en morotshistoria som var i sådan klass att den nästan både i smak och för ögat överträffade morotsrätten på The Meadowood i Napa, av Christopher Kostow, trodde jag var omöjligt. Tills jag kom till Krakas.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Tel Aviv-guide

           
Klicka på bilderna för att se dem större
 
Det var helt enkelt en alldeles förförisk, strålande matscen i Tel Aviv. Modernt, bohemiskt, opretentiöst, unika råvaror, spännande enkla anrättningar, internationellt och samtidigt väldigt lokalt. Stolta över vad de har och vad de kan åstadkomma, kör de sin egen stil på restaurangerna. Djärv servering, nya grepp, kul och jäkla asgott. Listar här de bästa restaurangerna och hotellen. Åk direkt med Norwegian till Tel Aviv, ta en bil en av dagarna till Döda havet-check, samt ett dygn med guide i Jerusalem- check, så har ni fått in allt.
I Tel Aviv bor man enkelt, men i en trevlig stadsdel, som sjuder av liv, små caféer, trendiga barer, på Neve Tzedek (stadsdelen heter samma). Ingen reception eller service, men charmigt, snygg inrett gammalt omgjort townhouse. It-hotellet nummer ett heter Montefiore. Riktigt trevliga rum, bra restaurang, alla hänger där och då menar jag alla. Litet, mysigt boutiquehotell, ligger centralt. Fler hotell; Brown, Alma.
Restaurang som kräver ett alldeles eget inlägg är Le Salon. Gå dit sent, se till att du tagit reda på var det ligger, för taxichaufförerna hittar inte dit. Det ligger onekligen i Fisens mosse, men är en enda stor cool lokal, med Rai-musik och israelisk schlager på högsta volym. Det är rörigt, galet, kockar som kommer fram till bordet och bankar köttet, magnifika grönsaksrätter i långa banor, skaldjur och fiskrätter som smälter i munnen, stora grova köttbitar som hela bordet samsas om, allt i en salig, härlig, välsmakande röra. Snygga servitörer som går runt bland gästerna och ler och dansar. Det gör gästerna också, för detta är show på hög nivå, utan att ge någon som helst avkall på kvalitet. Bered er på crescendo vid midnatt.
I Jerusalem bor man bra på hotell Mamilla, stort designhotell, ligger på perfekt gångavstånd till klagomuren och de gyttriga små gatorna man inte får missa i gamla stan. Ät lunch på Machneyuda. Fantastiskt ställe.
 
Tel Aviv:
Lunch:
Mantaray, Dallal, Suzana, Delicatessen, Container (Jaffa), Basta (Carmel market)
Kväll:
Abraxas North, Le Salon, Brasserie M&R, Tapas1, Montefiore, Rothshild
Glassbar: Anita i Neve Tzedek

The River Café-London

 
 
Vad är en stjärna? En person som varit inlåst i några veckor i Big Brother huset? En som sjungit en låt i en av deltävlingarna i Melodifestivalen? Eller någon som skapat The River café i London? Cucina rustica, italienskt när det är som bäst! Två enastående kvinnor som lagar mat som du börjar gråta av lycka över. Så vällagat, så fina legendariska kokböcker. Återfinns i motsvarande Jakobsberg i London, men värt varenda taxiöre. Personalen fantastisk, menyn snygg, gästerna urbana, inredningen nästan skandinaviskt sakral. Finn fem fel-finns inga. Det är helt enkelt- underbart!
 
 

La Famiglia-London

 
Det lackar mot jul men stundar också dåliga tider. Sötebrödsdagarna är över men det vill man helst glömma. Då kan kan ägna sig åt eskapism och åka på weekendresa till London. Gå på Wolseley och äta Eggs Benedict och Veal Piccata, vara nära Bond street med dess julgirlanger i neon, upplysta skyltfönster, som skriker köp oss.
Hela husfasader på Regent street och Oxford inklädda i juleskrud och det blinkande ljuset för oss likt getingar mot läskeblask in i affär efter affär. Julskyltningen på Harrods bräcker NK´s med hästlängder. Där trängs vi med några stycken till som tycker att hedonism är något att ägna sig åt i novembermörkret och när vi äter middag på den lilla italienska krogen La Familgia i Chelsea, med ljuvliga små rätter, vilka några jag beskriver nedan, så känns hela verklighetsflykten berättigad.
 
Till brödet innan maten:
God urkärnade oliver, blanda med mascarpone och lite ströbröd och salt och peppar. Den ska vara luftig och krämig och avnjuts med nybakad focaccia.
 
Innan huvudrätten: Skär lagom små bitar av konserverad kronärtsskocka om du inte orkar fixa med färsk. Vänd i mjöl, uppvispad ägg och fint ströbröd (eller mjöl igen) och fritera lätt. Lite citron på. Gott!
 
Till maten: Broccolibuketter som du steker i olivolja, vitlök och färsk chili. Citron. Touché!
 
Avslutning: Torta della Nonna. Anna Bergenström har ett recept, följ det.
 
http://www.lafamiglia.co.uk/
http://www.thewolseley.com/
 

Food-bästa lunchen i stan

Det var en gång en liten flicka som strök kockskjortor på restaurang Tranan. Hon fick 23 kr/h och det var helvetiskt varmt att stå i det litet kyffet bakom köket varje eftermiddag efter skolan och stryka. Hon var absolut längst ner i hierarkin och inte många tog notis om henne och ännu mindre uppskattades hennes arbete. Det var dock en snäll person som ibland hälsade på henne och tackade för de stärkta skjortorna innan hon slank iväg för att stämpla ut och gå hem för dagen. Han var kock, kom från Sydafrika och hade hamnat i Sverige av någon outgrundlig anledning. Kan det varit kärlek? Flickan gick vidare i livet, lika stärkt av den arbetsamma uppgiften som de av henne stärkta skjortorna. Sedermera stötte hon på den snälla kocken igen och hon betalade tillbaka genom att så ofta hon kunde, gå till hans lilla restaurang. Det hände sig till slut att hon tyckte att det var den bästa restaurangen med den godaste maten och det enda ställe hon kunde gå och sitta alldeles själv och titta på när kockarna jobbade och fråga hur de gjorde och fick alltid snälla svar och blev så omhändertagen. Hon har dock lovat att inte lämna ut några hemligheter, men hon kan alltid bjuda på en bild från lunchen häromdagen. Köfte. Och bjuda på sitt eget recept:
 
Lammfärs
1 riven gul lök, 2 hackade vitlöksklyftor
malen spiskummin, koriander, kanel, paprikapulver 
2 äggulor, lite dijonsenap
salt, peppar
forma till avlånga dolmar
hackad färsk mynta eller fetaost att stuffa in i köften om man vill
servera med en yoghurtsås med tex. riven avrunnen gurka och hackad persilja och bulgursallad
 

Så här kan det se ut på kockskjortsstrykerskans eget turkiska bord
Bulgursallad och Zucchinibiffar med mynta

New New, New York

Mina bästa restaurangtips i den coolaste staden i världen. Vissa har dem har jag fått av min vännina och guide i New York, inga namn nämnda, men hon vet vem jag menar.
 
   
Harlem:                                                                                                    
 
Red rooster- brunch                                             
http://redroosterharlem.com
 
Uptown:
 
Bilboquet- middag
 
Le Charlot- lunch
 
Sant Ambroeus- frukost
http://www.santambroeus.com/new/frameset.php
 
Monkey bar- middag
http://www.monkeybarnewyork.com
 
Per se- middag
http://www.perseny.com
 
Serafina
http://www.serafinarestaurant.com
 
Midtown:
 
ABC kitchen- lunch
http://www.abckitchennyc.com/
 
Blue Hill farm- middag
http://www.bluehillfarm.com
 
Otto- lunch/middag
http://www.ottopizzeria.com/
 
Meatpacking:
 
Pastis- brunch/lunch 
http://www.pastisny.com

Spice market- middag 
http://www.spicemarketnewyork.com
 
West/Greenwich village:

Minetta tavern-middag 
http://www.minettatavernny.com

The Lion-middag 
http://www.thelionnyc.com

The Spotted pig- lunch 
http://www.thespottedpig.com
 
Acme- brunch/dinner (av mig ansedd som det intressantaste på mathimlen)
http://acmenyc.com/

The Darby- middag
http://thedarbynyc.com/
 
Buvette- lunch/middag
http://www.ilovebuvette.com/
 
Waverley Inn- middag
http://www.waverlynyc.com
 
Downtown:

Il Buco- middag 
http://ilbuco.com/
 
Baltazar- brunch/lunch
http://balthazarny.com
 
Lucien- middag
http://luciennyc.com/
 
Kelley and Ping- bakislunch
http://www.kelleyandping.com
 
Cipriani downtown- middag
http://www.cipriani.com/locations/new-york/restaurants/downtown.php
 
 

Hamptons

Om jag fick välja var jag skulle bo i Hamptons, så skulle det vara i Bridgehampton. Det är så pittoreskt och gulligt, ja, nästan tillrättalagt overkligt och som vanlig svenne så kan du naturligtvis åka dit och besöka alla små gulliga restauranger, antikaffärer, diners och bara låtsas att du är en av dem. Det kanske ingen kommer gå på, men med de rätta träskorna, så att du ser lite sådär bohemisk ut och som om du bara skulle ta en sväng in till den lilla grocery storen för att plocka upp en lemon curd och lite cookies till eftermiddagsteet, med håret i en slarvig knut och en lös vit skjorta (inte från H&M dock utan mer The Row) och vinkar hej till Jessica Lange eller Sarah Jessica Parker fastän du inte känner dem, så kanske någon tror att du är en local. När du tröttat på att leka den leken, kan du åka till American Hotel i Sag Harbour och ta en långlunch och fortsätta titta på folk och prata om att du fått bord på Nick&Tonis, men att du nog ska boka av för att istället gå på Pierre's. Dagen efter är du så bakis, så att du måste gå till Candy Kitchen diner ( ja ja, mitt drömställe och inspiration till bloggnamnet) och trycka i dig ägg och bacon och English muffins, med smöret drypande nerför fingrarna. Sedan måste du bara till havet och på vägen till Montauk så stannar du såklart på fisk panget Cyril's fish house längs med highwayen.

 

Coqui Coqui

          
 
Jag drömmer om solen. Jag drömmer om varm sand. Jag drömmer om massage. Jag drömmer om att vara med familjen. Jag drömmer om Tulum. Mexiko. Mayaindianer. Stearinljus när elen stannar på kvällen. Tystnaden. Lugnet. Det vackra och sakrala. Det som man hittar på Coqui Coqui. En liten pärla på den långa stranden i Tulum, 
av många ansedd som världens finaste strand. På kvällen går man bort till Posada Margherita, man tittar på snygga newyorkare som jobbar i modebranschen, som kommit ner över helgen och äter och dricker och ser ut över havet. Nicolas Malville, topmodellen, har skapat , inte bara detta utan två fantastiska ställen till och nästa gång jag åker hit, vill jag bo på hans djungelställe i Coba. Ska bara vänta på att det blir högkonjunktur igen, suck!
 
http://www.coquicoquispa.com/
http://www.posadamargherita.com/

Chez Betty

Det enda ställe man behöver besöka i universum är Chez Betty, om man inte redan varit där. Linus och grabbarna lagar den mest gudomliga mat, på de finaste råvarorna, på allra enklaste vis. Alltså man tror att det är enkelt, men det är det nog inte. Som på bilden, torkad fisk från sydfrankrike, lite bönor som nog legat och sjudit ett bra tag ihop med små fina tomater, några skivor chorizo, sedan skjuts in i ugnen med riven ost, ja, kanske gruyere och gratinera för att sedan slänga på en klick aioli och lite repad persilja. Jag gråter bara jag tänker på det. Så genialt, så fantastiskt. Lite gott rötjut till och sedan kan man dö lycklig! Nu har jag säkrat min framtid genom att se till att jag har bord en gång i månaden på onsdagar. Det gör att jag kan ha hopp om livet och något att se fram emot i den av årstider mest deprimerande tiden, hösten. Tär knappt ens på plånboken, för även om Linus sa att varje rätt kostade 10.000, så skulle det fortfarande vara värt det!

 


Tagliata di manzo

Jag älskar kalvkött. Och jag älskar att handla det på Köttbaren på Tegnérgatan. Här är en variant på Tagliata di manzo eller Robespierre, som jag lärt mig att det heter också. Det görs nog mest på biff men jag gillar kalv mer. Helstek kalven i ugn till ca 49° i innertemperatur efter att du stekt på den på båda sidor (ha ganska hög värme på i ugnen).  Man kan ockaå steka köttet i panna, men det brukar inte jag göra. Låt köttet vila och skiva sedan upp det. Släng på massa god ruccola och kanske små syrade körsbärstomater, balsamvinäger efter smak, hyvla på parmesan och tryck i dig till sista tuggan. Dö lycklig!

Mosebacke café

 
Mosebacke café eller Collina café som vi döpte det till när vi startade 2006. Nu är det sålt men det lever vidare och jag blir lika glad varje gång jag passerar Stockholms vackraste torg och ser mitt café. År av övertalning och byråkrati blandat med svett och tårar utmynnade i detta. Och nu får det stå kvar året runt även om det är stängt under vintern.