Bok-porr
När man avgiftar sig och bara äter pulvershakes till frukost och middag, så måste man ägna kvällarna åt att frossa i matlitteratur. Koksbokspornografi. Dreglandes och drömmandes om att få leva Hamptons liv bläddrar jag nästan andäktigt i den fina och av retroromantik fullproppade coffee table boken med recept på amerikansk östkustmat, perfekta trädgårdar, segelbåtar, cyklar lutade mot trasiga staket och alldeles personliga minnen av fru Lauren. Det är så fint, så perfekt, så ouppnåligt så jag måste genast påminna mig att innan han började rita kläder och började tjäna alldeles för mycket dollars, så hette familjen Lipschitz. Och det kan ju inte ha varit så kul.
Sedan måste man ju ha El Bullis "hemlagat" kokbok, med de mest pedagogiska bilder man någonsin sett. Helt enkelt genialt. Kitchen Hero av det omskrivna unga mat-undret från England är nästa måste och sedan måste jag erkänna att Paolo Poberto är för charmig. Hans böcker funkar som inspriration när man står på Konsum och inte känner något annat än tomhet. Då kan man komma på hans melanzane och så köper man en aubergine. Under pågående avgiftning har det blivit sjukt dyrt att inhandla Renée Voltaires produkter så nu fick det bli hennes bok. Kanske kan lära en smörälskare ett och annat.
För övrigt kan jag rekommendera följande genis betraktelser över mat-stockholm. Brilliant skrivet. Helt rätt i sina reflektioner. Älskar sågningarna. Mr AA Gill:
http://www.dn.se/pa-stan/ata-ute/a-a-gill-tack-stockholm
Inspiration och vin
Hur mycket qinoa, nakenhavre och speciell-variant-på-lasagne-full-med-konstiga-rotfrukter-som-barnen-kräks-av kan en människa orka med??
Jag vill gå ut i butikerna alldeles själv och botanisera bland frukt och grönt, lukta och klämma på min avocado, kolla ursprungsbeteckning på kyckling och kött, fråga var fisken är fiskad och kånka hem det även om mina händer blir röda och svullna. Men jag faller platt för hemkörning av vin. Det är GENIALE! Vem känner inte klimakteriesvettningar och krypande ångest inne på systembolaget? Jag blir helt utbränd av alla val, kan inte bestämma mig, köper alldeles för mycket och dessutom ska jag behöva bära hem alla lådor själv och till följd av detta - ryggskott.
Strålande viner från några av mina favoritproducenter. Bakade lite Eksta pepparkakor à la Anna Bergenström och la i en gammal Ciprianiburk. Köpte lite härliga kokböcker, provade att göra Pärlans kola, gick runt i köket och kände mig som Leila, sådär lyckad och käck och inspirerande och avundsvärd. Det gick tyvärr snabbt över, då kolan blev alldeles simmig, pepparkakorna mjuka och jag mest borde ägnat mig åt att laga något från Rawfoodboken och inte vältrat mig i kak och godisrecept.
________________________________________________________________________________________
Edible Selby
Igår var det barnkalas och då var det även begåvade väninnor som tog med presenter till värdinnan! Fastän jag inte fyller år förrän i juli! Vad omtänksamt! TACK, för att jag fick upptäcka Todd Selby. Vilket geni. Jag har levt ett helt liv utan att veta att han fanns. Hans bilder, hans illustrationer, hans böcker och hans blogg. Han plåtar kreativa vänner i sina hem och nu har han gjort en bok där han åker runt till de mest magiska platser och plåtar mat och inspirerande matmänniskor och fantastiska restauranger. Han är även hos några svenskar hann jag se vid en snabb genombläddring, men nu ska jag sluta babbla och börja läsa den. Kanske får en ny guru och kan sluta gå in på Goop..
Gwyneth
Hur jävla irriterande är den här människan? Okey, jag bryr mig INTE om att hon har en fantastisk skådespelarkarriär, varit ihop med Brad Pitt och nu med Chris Martin, har ett oerhört vackert townhouse i London, två söta barn, egen tränare, egen kock, oändlig garderob med designerkläder och skitsnygga ben. Nej det struntar jag i totalt och det gör mig inte alls avundsjuk, men att människan har en blogg som heter Goop, där man kan följa den här asjobbiga, enerverande, sjukt lyckade människans liv! Det enda hon gör är att resa runt och bo på alla de hotell som jag bara drömmer om att bo på, äter på de bästa krogarna i världen, hon skriver om mat, lagar mat. Som om inte det vore nog har hon en egen mat-show på TV och har gjort kokbok! Kunde hon inte bara fortsätta sin mediokra skådisbana och slippa dyka upp på min datorskärm jämt och ständigt, som jag inte kan låta bli och gå in på och förföras av recepten, av bilderna, av hennes irriterande lyckade liv. Skamkänslan är samma som att titta på porrfilm. Men jag kan inte låta bli. Jag ger upp, ikväll får det bli hennes zuccini-fritters…Jag kan ju alltid låtsas för några vänner att jag hittat på dem…